Anchoress

MARIE CAPALDI

Om Marie Capaldi i sina tidigare målningar ägnat sig åt speglingar och identitet genom

att gestalta tvillingdöttrarna , så tar hon i sin nu tredje utställning på SPG fasta

på ensamheten och avskildheten. Denna inre ort som vi alla i någon mån vistas i. I alla fall då och då…

I Maries fall förstärks denna latenta existensiella larmsignal  av faderns död förra året ,

vilket ledde till en mörkare palett för att sedan oväntat göra ett språng i rött och orange, som

ett slags signal om uppbrott och förändring, främst på det inre planet.

Likt Dante med sin Beatrice tar Capaldi van Gogh och den medeltida mystikern Julian av Norwich

vid handen och företar, i gestalt av en katt, sina resor. En resa som, vilket sagts ovan, på sätt och vis

börjar med svärta vid en avhållen anhörigs hädanfärd och slutar i trotsigt och lysande rött och orange.

Men att enkelt kalla Maries nya målningar ”De röda målningarna” vore att förenkla och kanske gå miste

om den otidsenliga skicklighet varmed Marie Capaldi ger sig i kast med att skildra till exempel stoff och

materialitet i en päls eller en vackert vilande svans. Genom sin närmast 1800-talsmässiga envishet gör

Capaldi dem i sin tur till bärare av inre själslig styrka och integritet.

I skarp konstrast till dessa finns också någon målning där stilen är plakatisk platt, där själva ämnet är en

bildgåta och där tvillingarna gör återbesök bland körsbärsträden. En trädgård Marie ofta återvänder till…

English———————–

If Marie Capaldi in her earlier paintings, was devoted to reflections and identity through portraying twin daughters,

she is now focusing on solitude and seclusion, in this her third exhibition at SPG. This insight where we all,

to some extent, are staying in. Sometimes, now and then …

In Marie’s case, this latent existential alarm was reinforced from her father’s death last year, which led

to a darker palette and then unexpectedly made leaps into red and orange, as a kind of signal of liberation and change,

mainly on a inner plane.

Like Dante with his Beatrice, Capaldi takes Van Gogh and the medieval mystic Julian of Norwich to the hand,

undertakes this in the shape of a cat for this trip. A journey which, as stated above, in a way with black,

at a beloved relative’s demise and ends in defiant and brilliant red and orange.

But to simply call Marie’s new paintings “The red paintings” would be to simplify. One might miss the anachronistic skill

with which Marie Capaldi embarks to portray such neat material things, like a fur coat or a beautifully dormant tail.

Through its closest 1800-century tenacity, Capaldi makes them, in turn, the bearer of inner spiritual strength and integrity.

In sharp contrast to these, there are also some paintings in which the style is placard flat, where the subject matter is more

like a picture riddle where the twins revisit amongst the cherry trees. A garden Marie often has returned to…